The (deviant) Art Festival
26.6 - 18.7 2009
|
I år i samarbete med Diana Storåsen som co-curator.
För fjärde året i rad hålls den uppskattade och omskrivna konstfestivalen (Deviant) Art Festival i Trollhättan.
Olika platser i staden blir till en arena där internationella konstnärer möts i lekfulla konstaktioner.
Festivalen kommer som tidigare att lägga tyngdpunkten på installationer, performance och videokonst. Festivalens fasta utställning finns i Konsthallen mellan den 26/6 – 18/7. Pumphuset slår upp sina portar vid specifika events.
Konstnärer i årets festival är:
Joanna Ageborn, Fredrik Lindberg, Angus Braithwaite, Diana Storåsen, Janie Nicoll, Noomi Österling, Charlotte Young, Maria-Lena Hedberg, Beth Collar, Frida Franker, Daniel Lehan, Linn Stålberg, Stephen Palmer, Anne Colvin, Ann Vance, Pop Up Films, Peter S Amantea, Antonio Contador, Penelope Reichley, Baldvin Ringsted, Mathieu Rouget, Carolyn Kane, Hakeem B, Jonathon Franco, Isabelle Prim, Johanna Reich.
GUNGA- När jag var liten. Video (loop)
Med en voice-over av en kvinnoröst:
- När jag var liten ville jag bli stor.
- Nu när jag är stor vill jag bli liten.
"
ARTIKEL I TTELA 27 JUNI 2009:
"I Diana Storåsens video leder en gungas rörelser tankarna till "Suckarnes mystär", Stagnelius dikt om tillvarons villkor: makten att begära, tvånget att försaka."
Trollhättans konsthall, Deviant Art. 2009 Juni/Juli
ERIK JOHAN STAGNELIUS
SUCKARNES MYSTÉR
"Suckar, suckar äro elementet,
i vars sköte Demiurgen andas.
Se dig om! Vad gladde dina sinnen?
Kom ditt hjärta fortare att klappa,
och med fröjdens milda rosenskimmer?
flyktigt stänkte dina bleka kinder?
Säg vad var det? Blott en suck av vemod
som ur andelivets källa fluten
vilsefor i tidens labyrinter.
Tvenne lagar styra mänskolivet.
Tvenne krafter välva allt, som födes
under månens vanskeliga skiva.
Hör, o mänska! Makten att begära
är den första. Tvånget att försaka
är den andra. Skilda åt i himlen,
en och samma äro dessa lagar
i de land där Achamot befaller,
och som evig dubbelhet och enhet
fram i suckarnas mystèr de träda.
Mellan livets sorgesuck och dödens
mänskohjärtat vacklar här på jorden,
och vart enda andedrag förkunnar
dess bestämmelse i sinnevärlden.
Ser du havet? Ilande det kommer,
vill med blåa längtansfulla armar
under fästets bröllops-facklor sluta
till sitt bröst den liljekrönta jorden.
Se det kommer. Hur dess hjärta svallar
högt av längtan! Hur dess armar sträva!
Men förgäves. Ingen önskan fylles
under månen. Själva månens fullhet
minutlig. Med bedragen väntan
dignar havet och dess stolta böljor
fly tillbaka suckande från stranden.
Hör du vinden? Susande han svävar
mellan lundens höga poppelkronor.
Hör du? växande hans suckar tala,
liksom trånsjukt han en kropp begärde
att med sommarns flora sig förmäla.
Dock re`ntyna rösterna.På lövens
eolsharpa klingar svanesången
ständigt mattare och dör omsider.
Vad är våren? Suckar blott från jordens
dunkla barm, som en himlens konung fråga
om ej Edens maj en gång begynner.
Vad är lärkan, morgonstrålens älskling?
Näktergalen, skuggornas förtrogna?
Suckar blott i växlande gestalter.
Mänska! vill du livets vishet lära,
o, så hör mig! Tvenne lagar styra
detta liv. Förmågan att begära
är den första. Tvånget att försaka
är den andra. Adla du till frihet
detta tvång, och helgad och försonad
over stoftets kretsande planeter
skall du ingå genom ärans portar.
